Karlstad

Kärnbarn, utanförbarn och mellanbarn

I boken Elevhälsa som främjar lärande (Hylander & Guvå, 2017) finns mycket matnyttigt för dig som är intresserad av elevhälsoarbete. I ett av bokens kapitel beskriver författarna hur vi kan skapa kartor som vägleder oss i det praktiska elevhälsoarbetet. Det handlar om att gå från en välformulerad retorik till att omsätta den retoriken i det praktiska arbetet. Författarna lyfter fram det faktum att elevhälsan är en relativt ny kunskapsdomän och att det ännu inte finns så mycket beprövad erfarenhet att bygga på.

Extra anpassningar

Just nu håller vår förvaltning på att ta fram ett underlag för dokumentation av extra anpassningar. Jag, tillsammans med mina kollegor i elevhälsorådet, har fått ett förslag att lämna respons på. Här kommer min respon. Jag är kluven till hela konceptet kring extra anpassningar. Själva begreppet signalerar ett inbyggt misslyckande och hamnar oftast fel i processen. Min erfarenhet är att extra anpassningar kommer in när undervisningen inte fungerar dvs efter det konstaterats att elevens inte fått rätt möjligheter att ta till sig undervisningen.

What does the fox say?

Barnperspektiv och barns perspektiv, vad var nu skillnaden (jag har skrivit om det flera gånger tidigare)? Jo, på förskolan har vi ett barnperspektiv som utgår ifrån Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (UNICEF Sverige, 2009) och som är menat att se till barnets bästa. Men att försöka ta ett barns perspektiv innebär för mig att vara inlyssnande och fånga upp vad barnen uttrycker. Det gäller alltså att försöka sätta sig in i barnens perspektiv och detta tycker jag hänger mycket samman med vad som intresserar barnen.

Estetikens kraft

I nummer 5 (2021) av tidningen Förskolan finns en artikel där musikvetaren och författaren Lars Lilliestam intervjuas. Han berättar om sin forskning och om hur musiken påverkar oss och vårt mående. Musiken kan försätta oss i olika känslomässiga tillstånd, både i ett upplyftande, peppande syfte, men även som ett sätt att faktiskt skapa en öppenhet för smärtsamma tankar och känslor. Lilliestam (2021) belyser också hur musik kan vara viktigt för identitetsskapande och grupptillhörighet.

Pedagogik och digital teknik i nya Sundsta-Älvkullegymnasiet

Presentation: Pedagogik och digital teknik i nya Sundsta-Älvkullegymnasiet
Daniel Skålerud, gymnasiechef Sundsta-Älvkullegymnasiet Karlstads kommun

Presentationen hölls vid WETT 2021, Wermland Educational Technology Transformation – en dag där vi delar erfarenheter och kunskap kring digital skolutveckling.

WETT 2021 handlade om lärares lärande, rektors ansvarsområde, delat ledarskap, delakultur, avtal och upphandling samt omvärldsbevakning. WETT arrangerades av RUC vid Karlstads universitet, ATEA och IKT-nätverket i Värmland.

Rektorn och etiken

Hur påverkar de beslut jag som rektor fattar andra människor? Frågan är självklart svår att svara på utan att fråga de som behöver leva i konsekvenserna av ett rektorsbeslut. Oavsett så är just den frågeställningen något som upptar mina tankar just nu. Eller egentligen är det jag funderar på följande: har jag ett etiskt ansvar för de beslut jag fattar? För mig har det etiska perspektivet fått mer och mer utrymme i mitt rektorsskap. Det har varit något som är ganska knöligt att tänka kring, för tankekedjorna tenderar bli långa och trasslar gärna ihop sig.

Från Guldäpple till vardag – Amelie Wahlström

Från Guldäpple till vardag
Amelie Wahlström, rektor på Rudsskolan i Karlstad.

Presentationen hölls vid WETT 2021, Wermland Educational Technology Transformation – en dag där vi delar erfarenheter och kunskap kring digital skolutveckling.

WETT 2021 handlade om lärares lärande, rektors ansvarsområde, delat ledarskap, delakultur, avtal och upphandling samt omvärldsbevakning. WETT arrangerades av RUC vid Karlstads universitet, ATEA och IKT-nätverket i Värmland.

Delaktighet och att skapa mening

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018) står det att varje barn ska få uppleva sitt eget värde samt vara med och påverka sin utbildning på förskolan. Detta kopplar jag samman med vad jag belyste i mitt föregående inlägg, som handlade om reproduktion och produktion. För mig är skapandet av egna sånger ett sätt för barnen att få eget inflytande över sin tid på förskolan. Att arbeta med estetiska uttrycksformer möjliggör, enligt mig, ytterligare chanser till delaktighet, eftersom barnen ofta är mycket engagerade.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad