Karlstad

En bärande och lärande relation

Jag har arbetat som rektor sedan 2010 och har varje läsår genomfört olika typer av trivselenkäter i verksamheterna. Ni vet, enkäter där elever får ta ställning till huruvida de trivs och är trygga i skolan eller inte. Sedan har jag sammanställt dessa enkäter och använt dem som en grund för vårt kommande förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet eller inom ramen för arbetet med elevhälsan. Ofta så har enkäterna visat att en stor majoritet trivs och känner sig trygga i skolan.

Återkoppling och reflektion - slutkläm

Jag tar raskt vid där jag avslutade förra blogginlägget som handlade om återkoppling och reflektion. Föregående års arbete inkluderade bl.a. ett interkulturellt förhållningssätt och jag vill lyfta att detta även fanns med som en naturlig del i det här årets projekt. De estiska uttrycksformerna är ett sätt att kommunicera genom på olika vis, och som ett barn uttryckte ”vi pratar olika men är ändå lika”. Någon förmedlar sig genom dans, en annan genom en sång, och det här året hade vi förutom ett spansktalande barn även ett barn med grekiska som modersmål.

Värmlands bokfestival

skolprogram värmlands bokfestival 2020

Värmlands bokfestival kommer att år 2020 sändas live och det blir ingen fysisk bokfestival i Nöjesfabriken. Vi hoppas och tror att den digitala formen ska fungera bra i alla era olika skolmiljöer runt om i Värmland. Programmet med författarna är i stort sett oförändrat, vi har gjort några tidsjusteringar. Kristina Ohlsson har bestämt sig för att avstå. Hon vill träffa barnen på riktigt och återkommer 2021.

Analysarbete och elevhälsa

I vårt årshjul är vi äntligen framme vid det tillfälle då arbetslagen och elevhälsoteamet ses för att diskutera den analys pedagogerna gjort fram till nu. Nu går vi från den första utvecklingsperioden in i den andra utvecklingsperioden. Den här strukturen och rutinen är ny för oss så jag har en stor dos ödmjukhet inför att det är just nytt. Inför vårt gemensamma möte är tanken att varje pedagog ska fundera hur hen arbetar för att skapa tillitsfulla relationer för eleverna. Vi är även nyfikna på om pedagogen bedömer att hen har en bärande och lärande relation med alla elever.

Naturvetenskap - estetiska lärprocesser

I föregående inlägg beskrev jag hur matematik blev en del av estetiska lärprocesser, den här gången sätts naturvetenskap i fokus. Under arbetet med berättelsen om ”Kurran” följde vi vad som hände i naturen, dels genom att reflektera över bilderna i boken (som utspelar sig i skogen) men också genom att vara ute i förskolans närmiljö. Hur förändras löven under olika årstider? Hur ser olika blommor ut? Vad finns det för olika träd etc.? På förskolan är vi ute mycket (och i alla väder) vilket ger en naturlig möjlighet att undersöka djur och natur.

Mitt uppdrag: skapa tillgänglighet och nå varenda unge!

Pedagogerna på Norrstrandsskolans år 4-6 har läsåret 20/21 fått i uppdrag att skriva en medarbetardeklaration, Mitt uppdrag. Det primära syftet med Mitt uppdrag är att vända blicken inåt och lägga fokus på analys, för att på så vis utveckla undervisningsstrategier och metoder för att anpassa lärmiljön optimalt. Strukturen är tydligt uppdelad efter rubrikerna: nuläge, analys, hypotes, arbetsinsats, önskat läge.

Nu blir det matematik!

Bamford (2006) visar i sin forskning The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education hur arbete med estetiska uttrycksformer förbättrar och ger fördelar även i andra ämnen. Min syn på detta genomsyrar hela mitt arbete där jag försöker påvisa hur estetiska lärprocesser både blir en metod (intrumentellt) och ett mål i sig (intrinsikala värdet). I det här inlägget kommer jag att fokusera på metoddelen och i detta fall används framförallt musik (men också dans) som ett redskap för att lära sig matematik.

Mitt uppdrag

I skolan har vi många begrepp som vi använder för att försöka sätta ord på processer och fingret på utbildningens puls. Det är ord som systematik, kvalitet, uppföljning, utvärdering och analys. Det är lätt att den här typen av ord blir utvattnade och kan upplevas och uppfattas som klichéer. Då tror jag det är viktigt att fundera på varför vi använder just de ord vi gör och vad syftet är med att arbeta med systematik, kvalitet, uppföljning, utvärdering och analys. Du behöver inte bläddra särskilt länge i skollagen innan portalparagrafen sätter tonen:

Arbetsminne, långtidsminne och undervisning

I den här filmen får du veta hur du med en enda flervalsfråga kan få mycket information om hur din klass tagit till sig ett kunskapsinnehåll. Du får också en metod för hur du får eleven att tänka mer och djupt på ett innehåll, genom SSDD-problem, Same Surface Different Depth. Lärare på Sundsta/Älvkullegymnasiet i Karlstad ger exempel från olika ämnen.

Sidor

Prenumerera på RSS - Karlstad