Svenska

Reproduktion, produktion och en sur groda

Vygotskij (1995) beskriver i Fantasi och kreativitet i barndomen att fantasi är en förutsättning för hur vi skapar nya möjligheter till förändringar. Detta innebär också att fantasi och kreativitet går jämsides. Resonemanget vidarekopplar jag till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) lyfter i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan där författarna menar att barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta kan ge ett meningsskapande.

Trevande början och en skarp tillsägelse (igen...)

Så drog en ny termin igång och jag började mitt arbete med lite äldre barn (3-5 år). Spännande att få se hur arbetet med estetiska lärprocesser kommer att bli – om, och i så fall hur, det kommer att förändras? Jag återser barn som tidigare ”gått” hos mig, ex. skaparen av Jag äter ingen kyckling, möter nya barn och samtidigt har jag förmånen att få fortsätta att följa de barn som bytt avdelning tillsammans med mig och som jag känt sen de började förskolan.

Repetition av metod och värdet i sig

Jag tänkte återigen visa på hur en kan använda estetiska uttrycksformer både som en metod för att lära sig om något annat, men även för att utforska det estetiska värdet i sig (och vad det innebär). Jag börjar med att citera Läroplan för förskolan, Lpfö 18:

 ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,” (Skolverket, 2018, s. 14)

Struktur, ramar och estetiska lärprocesser

Att undervisa i estetiska uttrycksformer, det är väl bara att ”släppa loss”? Tvärtom menar jag, för mig innebär det ett noga planerat lärandeobjekt med tydliga ramar men som inom dessa uppmuntrar till fantasi och kreativitet. Mitt arbete måste vara väl förankrad i forskning och vetenskap. Ett syfte med den här bloggen är att ge de estetiska uttrycksformerna en högre dignitet genom att koppla samman teori med praktik. I Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Pramling Samuelsson m.fl.

Filmkunnighetsdagen 2021 - kris & möjlighet (digitalt)

Film och rörlig bild har förmågan att rama in och skapa begripliga berättelser. Bilder väcker känslor och engagemang. Och inte minst så kan filmade berättelser skapa energi och mod att prata om samtidens viktiga frågor.

Årets filmkunnighetsdag i Göteborg blir en digital halvdag och därmed tillgänglig för alla, den är dessutom gratis men dock inte ett mindre intressant program. 

Idéhistorikern Sverker Sörlin beskriver vår samtid som fylld av kriser. Hur ska vi förstå kriser och vad kan vi lära oss av dem? 

Estetiska lärprocesser ger avtryck!

Jag har hittills beskrivit tre års arbete med estetiska lärprocesser. Det har sett lite olika ut beroende på vilket projekt som varit aktuellt. Första året skapades barnens egna sånger, d.v.s. varje barn fick sin egen sång utifrån vad hen uttryckte och kommunicerade. Grunden för detta låg i Läslyftet som är ett material från Skolverket framtaget för att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling.

Återkoppling och reflektion - slutkläm

Jag tar raskt vid där jag avslutade förra blogginlägget som handlade om återkoppling och reflektion. Föregående års arbete inkluderade bl.a. ett interkulturellt förhållningssätt och jag vill lyfta att detta även fanns med som en naturlig del i det här årets projekt. De estiska uttrycksformerna är ett sätt att kommunicera genom på olika vis, och som ett barn uttryckte ”vi pratar olika men är ändå lika”. Någon förmedlar sig genom dans, en annan genom en sång, och det här året hade vi förutom ett spansktalande barn även ett barn med grekiska som modersmål.

Sidor

Prenumerera på RSS - Svenska