Karta

Språkutveckling på ett andraspråk - vems ansvar?

Hur sker språkutveckling när man kommer till ett nytt land? Under de första åren (1-2 år) tillägnar sig barnet/ungdomen ett basspråk som leder till att man kan kommunicera i vardagen. Ett språk som oftast uppfattas som fullt tillräckligt av skolans personal eftersom både uttalet och grammatiken är relativt god. Detta basala vardagsspråk räcker inte för att klara av ett komplext skolspråk med många ämnesspecifika begrepp. För det mesta tar det mellan 6-8 år att nå infödd nivå.

Låta känslorna spela in...

Är det möjligt att bedöma elevernas kunskaper objektivt? Ska man ens det? Som lärare ska man ta med all sin kunskap om eleven i bedömningen – allt en elev kan ska bedömas oavsett var kunskaperna inhämtats. Vi pratade idag lite om termen ”snällrättning” – när man bedömer vad en elev kan fastän eleven samtidigt kanske visar att han/hon inte kan. Om jag ger uppgiften att en elev ska förklara ett ord – och eleven istället använder ordet i ett sammanhang – så bedömer jag ändå att eleven kan även om den inte följt min instruktion.

Ja, just det!

Jag sitter i samtal med en kollega och vi reflekterar tillsammans vad vi sett när vi observerat varandra under några lektionspass. Hon säger något som jag tänker till kring." Du hade fin elevmedverkan idag". Jag funderar. Elevmedverkan? Hade jag? Jag skrev ingen planering med eleverna och jag hade inget klassråd. Men så förstår jag. Ja, just det! 

Mikael vänder upp och ner på klassrummet

Mikael Strömberg på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn tyckte att för mycket tid gick till genomgångar från tavlan och för lite till att handleda elever. En vanlig genomgång tog ungefär 30 minuter och när eleverna skulle börja räkna var lektionen nästan slut. Eleverna fick göra uppgifterna hemma istället och där hade de inte alltid någon som kunde hjälpa till, så det blev lätt att de körde fast.

Så han bestämde sig för att vända upp och ner på det hela genom att ge genomgångarna i läxa och använda lektionerna till att arbeta med uppgifter.

Gratis webbkurs i bedömning och betyg för åk 7-9

OBS! I filmen hänvisar Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren till kursen för åk 4-6, som nu är stängd. Men förutom årskurs, gäller infon även den nuvarande kursen för åk 7-9.

Tusentals lärare har redan hittat till webbkurserna i betyg och bedömning. Där får du lära dig att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du sätter betyg med god validitet och reliabilitet.

Återkopplingens förutsättningar...

Jag sitter och läser om förutsättningar för att återkoppling ska vara fruktsam och verkligen utveckla elevernas lärande i en artikel av Hattie & Gan (2011). Det finns ganska mycket forskning på återkopplingens effekter på lärandet och där viss återkoppling är bättre än annan. Men hur använder vi den här kunskapen så att återkopplingen verkligen gör skillnad i klassrummet? 

Sidor