picture-180-1408993513.jpg

Blogg

Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet

Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som…
Vi undervisar på olika program och i olika ämnen, men har alla det gemensamt att vi, utöver våra ordinarie arbetsuppgifter, också har uppdrag som förstelärare på Nobelgymnasiet. I den här bloggen vill vi synliggöra de reflektioner, synpunkter och utmaningar som dyker upp inom ramen för vårt uppdrag. Vi som turas om att skriva varje vecka är:Ulla-Carin Boes, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningIngegerd Norder, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningSusanne Mellerskog, försteläraruppdrag med allmändidaktisk inriktningBritt-Marie Carlsson, försteläraruppdrag med inriktning mot karaktärsämnen och IKTIngrid Lundin, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikDavid Lundeteg, försteläraruppdrag med inriktning mot matematikMagnus Sohl, försteläraruppdrag med inriktning mot yrkesämnenNu ser vi fram emot ett spännande läsår - följ den pedagogiska utvecklingen på Nobelgymnasiet!

Mellan raderna

Svenska barn och ungdomars läsförmåga och läsförståelse av längre texter har sjunkit och skolor runt om i landet har antagit uppgiften att ”lära” barn läsa på djupet och mellan raderna.  På Nobelgymnasiet har vi påbörjat ett läsutvecklande arbetssätt och en grupp lärare är även delaktiga i RUC:s seminarieserie ”Läsförståelse och läsundervisning” på Karlstad universitet. Vi har därmed fått möjlighet att lyssna på Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete på Karlstad universitet, som forskar i läsning och litteraturundervisning. Han arbetar i ett forskningsprojekt som heter ”Läsa mellan raderna ” vars syfte är att undersöka om läsundervisning kan bidra till att utveckla olika former av tolkande läsning.

Läsa mellan raderna eller läsa på djupet säger vi ofta, men vad menar vi? Blir man bättre på att läsa mellan raderna om man läser mycket? Tengberg menar att många blir bättre läsare av att läsa mycket så vi ska inte förringa mängdläsningen men det räcker inte med att läsa för att bli bra på att läsa för alla. Elever som är svaga läsare och som har svårigheter att dra slutsatser eller fylla ut tomrum som finns i texten behöver stöttning i sin läsning.

Forskningsprojektet ”Läsa mellan raderna” pågår fortfarande men Tenberg säger att man kan se en tendens av att explicit undervisning i läsförståelsestrategier gynnar de svagaste läsarna. I forskningen har de använt sig av sju strategier varav följande tre: summera, tolka textens innebörd och fylla i luckor i texten är de som stöttar eleverna att läsa mellan raderna.  Om eleverna får möjligt att träna sig i att använda strategier vid läsning blir det förhoppningsvis en automatisk del av läsningen.

Tengberg poängterar dock att vi måste fördjupa diskussionen om vad läsförståelse är och se komplexiteten i vad det innebär att förstå det man läser. Att ha god läsförståelse är så mycket mer än att kunna läsa ord och text. Han menar att det inte finns någon enkel väg eller metod som leder till en god förståelse vid läsning. Det är en kombination av bra strategiundervisning och strukturerade textsamtal samt responsskrivande som utvecklar läsförståelsen.

Undervisning där dialogen om texten är i centrum och strategierna är stöttning till förståelse ökar elevernas förmåga att dra slutsatser, reflektera och tolka texters budskap och därmed förbättras deras förmåga att läsa mellan raderna.

/ Ingegerd Norder

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg