läslyftet

Ord må vara makt, men begrepp är förståelse

I vår lärgrupp har vi vid flera tillfällen kommit in på skillnaden mellan vad vi lärare tror att elever kan och uppfattar något och hur de faktiskt förstår det vi pratar om. Ytterligare ett område som väldigt tydligt visar på att lärarens utgångspunkt för lärandet och elevens utgångspunkt till viss del skiljer sig åt är när vi talar om begrepp och ord. Malin Tväråna visar genom artikeln ”Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap” (2016) hur ”begrepp” kan definieras som det som ger en viss ansamling ord och termer innebörd.

Vad vi kan lära av karate

Modelleringens viktiga roll har poängterats gång efter annan i den här kursen, och vi kan se varför det trycks så mycket på det. Att gå före eleverna och visa hur man ska göra är ju det självklara sättet att gå till väga när man ska lära ut nya, obekanta ting. För egen del kan jag säga att jag är glad att sempai i Kils Karateförening går före och visar hur vi ska göra neko ashi-dachi med shuto-uke, istället för att bara beskriva det första gången. Lärare gör samma sak när det kommer till praktiska moment utgår jag ifrån. Men texter då? Hur arbetar vi med dem?

Teoretisk fördjupning

Vår läslyftsgrupp har kommit därhän, eller är åtminstone på väg mot, att inlemma nya tankar kring lässtrategier i arbetet med våra elever. Vår praktiska tillämpning av det som modulen ”Lässtrategier för ämnestexter” bör erbjuda utvecklas när vi får en välunderbyggd och tämligen djup teori att pröva våra tankar mot, och det erbjuder Marie Wejrum i grundartikeln till den sjätte delen vi bearbetar.

Nya verktyg

Vi har fått nya verktyg för att arbeta med texter. Självklart kan man tycka – Läslyftet är ju ändå en kurs som ska ge just det. Men det är egentligen först nu som vi inom vår grupp känner att vi på riktigt går utanför kursens övningsmoment och vidareutvecklar det vi testar på där.

In i labyrinten

Juluppehållet från bloggandet blev längre än vad jag hade förväntat mig. Schemaläggningen av våra Läslyftsträffar korrigerades från att ha inbegripit ett möte under påsklovet som tydligen smugit sig in, med resultatet att vi först nu har haft vårt samtal kring den text vi första gången läste innan jul. Jag har dock skrivit en del annat under tiden i mina försök att visa upp skolans olika program och vad som händer i verksamheten. Det senaste reportaget berättar exempelvis om Soran Ismails besök under Karlbergs internationella temadag i slutet av januari.

Vi fick vad vi förtjänade

Jag sitter under julledigheten och tänker tillbaka på vårt senaste möte i gruppen. Vi hade efterfrågat praktiska uppgifter som tillför något konkret till undervisningen och teoretiska modeller att omsätta i verkligheten. Vi hoppades att modulen vi läser skulle komma in i en andra andning när det från och med den fjärde delen tog avstamp i tydligt definierade läsområden. Och våra förhoppningar infriades.

Förväntningar och framtid

Vi har kommit halvvägs i läsningen av vår första modul inom Läslyftet. I vår grupp har vi alla varit mycket förväntansfulla över vad denna utbildning kan ge. Våra högt ställda förväntningar har dock inte infriats ännu. Vi har fått bekräftelse på sådant vi känt till sedan tidigare och vi har fått namn och begrepp att sätta på detta. Vi upplever dock att artiklarna väl ofta upprepar och kommer tillbaka till saker som tagits upp i tidigare moduler. För vår del är också dessa texter väl enkla och vi funderar över vilken den tänkte mottagaren är.

Nytt kring Läslyftet

Snart är tiden ute för att få statsbidrag för att delta i Läslyftet. Rättare sagt så är fredag sista dagen för huvudmän att skicka in sina ansökningar. Sedan kan man naturligtvis delta i Läslyftet utan statsbidrag, då är man fri att lägga upp utbildningen i den takt man vill. En fördel med statsbidragen är att handledarna har möjlighet att gå en handledarutbildning som Skolverket anordnar tillsammans med ett antal lärosäten.

Listan

Som aktivitet denna gång lät vi eleverna ta fram sina egna listor över vilka texttyper de har kommit i kontakt med inom våra respektive ämnen. Gemensamt för vår grupp är ju att vi har språk så listan präglas av det. Att låta eleverna framställa en sådan här lista är bra för att de får möjligheten att tänka till kring undervisning, men det är intressant även för mig som lärare. Har de uppfattat alla de varierande framställningsformer vi använder såsom text?

Sidor

Prenumerera på RSS - läslyftet