läromedel

Digitaliseringens möjligheter del 2 – avsnitt 60

Halvvägs in i projektet Digitaliseringens möjligheter träffar vi lärarna Sofie Nilsson och Nina Widoff samt rektor Amelie Wahlström i ett samtal om vad goda digitala förutsättningar innebär för lärarna och för eleverna. Resan skulle kort kunna beskrivas som ”från teknik till lärande” där de idag fokuserar på att skapa en god lärmiljö anpassad för gruppen, inte på plattor, datorer, interaktiva tavlor och digitala läromedel i sig. Men att hitta digitala verktyg för specifika syften och att lära sig dem tar tid. Det kollegiala lärandet är därför centralt samt hur detta kan organiseras.

Ett år efter ombyggnationen av Ilandaskolan – hur har det gått? Avsnitt 17

En testmiljö för utvecklingsarbete finns sällan i skolan. De förändringar som görs sker i skarpt läge. Så även på Ilandaskolan, en sedan ett drygt år ombyggd 7-9-skola. I detta avsnitt berättar rektor Anna Carlsson och lärarna Emil Antonsson och Camilla Gustafson om förändringarna i och med omstarten.

En egen platta med alla läromedel – avsnitt 12

Utvecklingspodden åkte till Vålbergsskolan och träffade en förväntansfull grupp som just tagit emot en rejäl hög med lärplattor laddade med läromedel. Plattorna ersätter alla tryckta läromedel under tre år och ska användas av de nya sjuorna.

Alla sjuor på Vålbergsskolan får en egen platta som innehåller alla läromedel och klassrum utrustade med modern teknik för att gynna ett kollaborativt arbete. Skolan får stöd och support för att utveckla användningen under en treårsperiod och forskare följer arbetet.

BETT handlade visst om pedagogik, inte prylar

Just hemkommen från BETT-mässan i London tänkte jag att jag skulle ta tillfället i akt att starta den här redaktionsbloggen på Pedagog Värmland och berätta lite om mina intryck från resan. Som relativt ny i skolvärlden blev jag stärkt av att märka att jag kunde känna igen mycket av det föreläsare pratade om, från mitt tidigare jobb där jag handledde ungdomar i filmskapande. I den rollen försökte jag skapa en kreativ och tillåtande atmosfär så att deltagarna skulle våga berätta om sina idéer.

Då blev jag glatt överraskad!

När man läser forskning om genus- och mångfaldsperspektivet i läromedel inser man att det finns en hel del att jobba med. Normen är att du ska vara man, vit och hetero. I de flesta matematik böcker handlar texten i problemlösningstalen om personer med typiska svenska namn och på bilderna syns personer med ljus hy och blåa ögon. Normen för pojkar och flickor är oftast väldigt traditionell. I exempel om pengar, där man ska räkna med hastigheter på bilar, cyklar och motorcyklar och där man bygger olika saker är det oftast pojkar som nämns i talen.

Maktens spegel

Hur väljer vi läromedel? Med stor omsorg, i bästa fall, men också lite på en höft ibland, eller hur? Om sanningen ska fram har vi väl själva, både en och två gånger, slarvbläddrat i ett visningsex på någon läromedelsutställning för att sedan lägga en beställning på en klassuppsättning. Och ja, ibland har vi snabbklickat runt på förlagens webbsidor i jakt på en lärobok och sedan köpt grisen i säcken. Ibland har det blivit bra, ibland har det blivit en hyllvärmare.

Lärobokens revansch!

När vi gick lärarutbildningen pratades det inte mycket om läroböcker i våra ämnen. Under praktikperioderna mötte vi lärare som var kreativa och passionerade och som skapade sitt eget material istället för att använda förlagens läromedel. På våra arbetsplatser pratades det inte heller så mycket om läroböcker. Det ansågs förlegat, bakåtsträvande och lite slött, faktiskt.  Därför har vi genom åren lagt ned avsevärd tid på att skriva ”egna läromedel ” och känt oss både kreativa och passionerade, vi också. Men!

Hur jämställt är ditt läromedel?

Det vi ser och läser påverkar vilka normer och värderingar vi får. Detta innebär att de läromedel och böcker som används i skolan och förskolan bidrar till att förmedla skolans värdegrund. Därför är det viktigt att du granskar det läromedel och de böcker du använder i din undervisning. Ibland kan ett material vara bra ur ett ämnesmässigt perspektiv men inte lika bra ur jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Då kan du som pedagog behöva jobba med dessa perspektiv på andra sätt.

Prenumerera på RSS - läromedel