ämnesspecifikt språk

Samhällskunskap för nyanlända – hur gör man?

Ny termin och nya grupper. Jag har fått chansen att undervisa en grupp elever i samhällskunskap varav de flesta är nyanlända ungdomar. Nu är det dags att använda all den kunskap som finns inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta medvetet med språk och kunskap parallellt kommer elevernas ämnesspråk att utvecklas och därmed får eleverna ett mer formellt språk och abstrakt tänkande. Begrepp som är abstrakta hjälper oss att resonera, reflektera och analysera vilket är förmågor som jag ska bedöma i slutet av kursen.

Undervisning under utveckling!

I läroplanerna är det tydligt skrivet att all undervisningen ska vara kopplad till språket i ämnet. Man kan läsa i Gy2011 att ”… det svenska språket ska befästas genom undervisning i många av skolans ämnen”. Språket är centralt i ämnet och det som bär ämnet. Läroplanernas tydlighet har resulterat i att alla som undervisar i dagens skola ska arbeta språkutvecklande.

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes

Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red).

Våga välja svåra texter!

Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna. Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar.

Prenumerera på RSS - ämnesspecifikt språk