Måste man komma ut?

Jag kliver upp, jag tar på mig mina kläder, lite parfym, sminkar mig och fixar håret och samtidigt kommer jag ut som cisperson. (En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.)

På förmiddagsfikat på jobbet berättar jag hur jag och min kille var på Ikea i helgen och samtidigt kommer jag ut som hetero. För genom det jag gör, det jag säger, mitt sätt att klä mig och mitt sätt att vara så talar jag om för min omgivning vad jag har för sexuell läggning och vilken könsuttryck jag definerar mig som.

Så länge jag följer normen på så sätt att mitt könsuttryck och min sexuella läggning stämmer överens med vad omgivningen förväntar sig, är det ingen som reagerar. Men om jag skulle klä mig eller uppföra mig på ett sätt som inte stämmer överens med mitt biologiska kön eller om jag inte lever i en heterosexuell relation så reagerar oftast omgivningen. För att komma ut är för de flesta inget en gör genom ett reportage i en tidning eller på tv. Att komma ut är något man gör igen och igen, så snart en möter nya personer. Som heterosexuell cisperson kommer en ut många gånger varje dag helt utan att tänka på det.

Under arbetet med HBTQ certifieringen av elevhälsan på Barn och ungdomsförvaltningen har jag många gånger funderat på hur priviligerad alla som följer normen är. En kan berätta att en har varit med sin partner på IKEA i helgen, ens partner kan hämta en på jobbet och gå hand i hand på stan - utan att någon reagerar över ens sexuella läggning. En behöver inte fundera på om en ska välja toalett efter det biologiska könet eller efter hur en har klätt sig eller vilket omklädningsrum en ska gå in i på badhuset.

Genom att bredda våra normer så att alla är inkluderade oavsett sexuell läggning eller könsuttryck minskar vi antalet situationer där personer som bryter mot normen känner att de inte hör hemma och inte passar in. Så ta dig en titt på din arbetsplats och fundera på vilken norm det finns där? Hur ser det ut på din förskola eller skola? Hur visar du att alla är inkluderade och välkomna?. Finns det böcker om HBTQ familjer i förskolan och på skolbiblioteket? Vad pratar vi om för sorts familjer? Finns det två mammor och två pappor i dockskåpet? Finns det två slöjor i utkläddningslådan så en kan leka bröllor med två flickor som gifter sig? Vilka relationer pratar vi om när vi pratar sex och samlevnad? Finns det exempel på samkönade par när vi räknar på hushållsbudget i matematiken och på hemkunskapen? Finns samkönade par och transpersoner på bild i våra läromedel? Vad har vi för mångfald i de skönlitterera böcker vi väljer som högläsningsböcker och i de film vi tittar på?

Under 2015 har elevhälsan på barn och ungdoms förvaltningen, Karlstad kommun, jobbat hårt för att bli HBTQ certifierad av RFSL. HBTQ certifieringen av elevhälsan är en av många aktiviteter för att nå Karlstad kommuns mål att vara en av Sveriges bästa HBTQ kommuner. Arbetet har bestått av två parellella proceser där all personal inom elevhälsan har fått utbildning i HBTQ kunskap samtidigt som en arbetsgrupp har granskat elevhälsansmaterial och tagit fram en arbetsplan för det fortsatte arbetet. För det är ju egentligen nu det riktiga arbetet börjar. Att använda våra nya kunskaper på ett sätt så att alla som har kontakt med elevhälsan känner sig välkomna och inkluderade. En viktig insikt har varit att det inte räcker att behandla alla lika – vår ambition ska vara att vi alltid behandlar alla utifrån vars och ens förutsättningar, oavsett vem det är. En av åtgärderna i vår arbetsplan har varit att skapa en materialbank för all personal inom elevhälsan och alla andra som jobbar med HBTQ frågor inom förskola och skola.  http://skola.karlstad.se/genus/category/hbtq/