Varför leker vi följa John och inte följa Johanna?

Har du funderat på vilka normer du förmedlar genom det du säger? I vårt språk finns det många exempel på könsmaktsordningen som enligt Yvonne Hirdman innebär att det som traditionellt är manligt kodat har högre värde än det som traditionellt är kvinnligt kodat. Och denna norm för vi hela tiden vidare genom mycket av det vi säger. Varför säger vi t ex Streckgubbe, glad gubbe, grön gubbe, gubben i månen, snögubbe, brandman, pepparkaksgubbe, polisman, ombudsman och tjänsteman? Varför säger vi legogubbe även om legofiguren med all tydlighet är en kvinna! Varför leker vi följa John och inte följa Johanna? Oftast finns det ju faktiskt ett annat ord som inte innehåller gubbe eller man. Varför säger vi inte att vi väntar på grönt vid övergångsstället, smileys, polis och legofigur?

Fundera över vilka ”gubb-ord” du och dina kolleger använder. Finns det alternativ? Hör gärna av dig och berätta! Den enda gubben som jag inte har tagit bort från mitt språk är jordgubbe.