Verktyg för läsförståelse på gymnasiet

Vi har pratat om läsning i flera tidigare blogginlägg (bl.a. HÄRHÄR och HÄR) men nu är det dags igen. I september deltog min kollega Ingegerd och jag i Learning Teacher Conference i Tallinn och höll en föreläsning och workshop om hur vi i våra klassrum på gymnasiet arbetar systematiskt med läsförståelse. Vi lyfte bl.a. det faktum att många insatser och strategier i Sverige riktas mot yngre barn (vilket naturligtvis är riktigt och rimligt!) men att vi inte får glömma att läsförståelse inte har med ålder att göra utan med läserfarenhet. Något som många av våra ungdomar saknar. Dessutom är läsförståelse inte något som ska lämnas till språklärarna – alla lärare måste arbeta aktivt med textbearbetning, eftersom läsförståelsen många gånger är ämnesspecifik. Olika ämnen och olika texttyper kräver olika typer av läsförståelsestrategier! Därför angår läsförståelse-undervisning alla!

Under vår föreläsning gav vi exempel på flera verktyg som vi själva använder i våra klassrum för att förbättra läsförståelse och som kan användas i samtliga ämnen. Här är två exempel:

1)    Venn-diagram

Venn-diagram hjälper eleverna att hitta och att urskilja likheter och skillnader mellan olika aspekter i texter, såväl skönlitterära som facklitterära. Vi använder diagrammet för att jämföra exempelvis länder, religioner, författare och historiska epoker. Diagrammet består av två cirklar som överlappar varandra. Medan eleven läser texten skriver hen upp det som karakteriserar den ena aspekten i den första cirkeln och det som karakteriserar den andra aspekten i den andra cirkeln. I den överlappande delen i mitten listas de drag som de båda aspekterna har gemensamt. Detta enkla verktyg underlättar för eleven att sortera information och tydligare visualisera likheter och skillnader.

2)    6-fältare

Ytterligare ett sätt som gör det enklare för eleven att organisera information i en text är att lära dem använda s.k. 6-fältare (4-fältare och 5-fältare fungerar såklart lika bra J) Syftet är att hjälpa eleven att hitta det mest väsentliga i texten, vilket är svårt för många elever när de har en stor textmassa framför sig. Verktyget gör man snabbt själv, för hand eller på datorn, och det består av ett antal fält med rubriker (se bild). När eleven läser texten utgår hen från rubrikerna i 6-fältaren och kan på så vis söka svar på relevanta frågor under sin läsning och sortera in informationen under rätt rubrik. När eleverna har blivit vana vid denna strategi klarar de att göra egna fält med egna rubriker, men inledningsvis kan det vara bra att använda färdigtryckta formulär.

Vi tar många gånger för givet att eleverna som kommer till gymnasiet kan läsa. Vi luras förmodligen av våra ungdomars förmåga att avkoda text. De kan ofta läsa meningar med flyt och förstå orden i texten, men detta är inte samma sak som att förstå text.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för den Facebook-grupp vi startade i Tallinn för att kunna dela tips, erfarenheter och metoder som har med tonåringars läsförståelse att göra med lärare i och utanför Sverige. Gruppen heter Reading with teenagers och tanken är att vi tillsammans bygger en verktygslåda för läsförståelse på gymnasiet, oavsett ämne. Välkommen dit! // Susanne Mellerskog