Blogginlägg

Jävlar anamma

Vad är det som påverkar hur ett barn lär sig? Är det arv eller miljö som spelar störst roll? I Torkel Klingbergs bok Hjärna, gener och jävlar anamma diskuterar han detta. Han anlägger dock ytterligare ett perspektiv. Han menar att det är i samspelet mellan gener och miljö som vi kan börja leta efter hur barn lär. Han skriver om tidsaspekten som en avgörande faktor. En del barn lär snabbare och en del barn tar längre tid på sig.

Tillgängliga lärmiljöer

Idag är jag och vår specialpedagog iväg på konferens. Det är SPSM som anordnar en konferens om tillgängliga lärmiljöer. Ordet tillgänglig tycker jag hamnar tillsammans med ord som likvärdig och främjande. Det är ord som alla i skolan använder sig av, men det är sällan vi definierar begreppen. Det är ingen ju i skolan som medvetet planerar verksamheten utfirån att den ska vara otillgänglig eller vara missgynnande.

Övergången mellan förskola och förskoleklass

De nya skrivningarna för förskoleklassen kom ut den 1 juli 2016 och har snart funnits med i verksamheten ett helt läsår. De var ett välkommet styrmaterial för oss som arbetar i förskoleklass. Tidigare har vi år efter år fått ”skapa” vår egen läroplan och vad vi ska arbetar efter. Nu äntligen har vi något att luta oss mot och något som vi måste styras efter. Det gör ju arbetet lättare eller kanske svårare för en del av oss. Hur det än ser ut för dig så är det tydligt vad vi ska göra och vad vi ska ge eleverna under deras första år i skolans värld.

Arbeta med språkstödjande undervisning

I förberedelseklassen på Råtorpsskolan, har vi arbetat med Istiden med fokus på att stärka språket. Reciprocal teaching, som är en strategi som bygger på fyra steg; förutspå, ställa frågor, att reda ut oklarheter och sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. Reciprocal teaching utvecklades från början för svaga läsare. Begreppet reciprok betyder ömsesidig som jag menar syftar till det dialogiska lärandet och samspelet mellan elever och lärare, men även elever emellan (Reichenberg & Lundberg, 2011).

Skolverkets webbinarie

I dag har jag haft förmånen att delta vid ett av Skolverkets webbinarier. Webbinariet handlade om rektors pedagogiska ledarskap när det gäller de nya skrivningarna i Lgr 11 som rör förskoleklassen, fritidshemmet samt övergång och samverkan. Det var en ny och intressant erfarenhet. Det är dock svårt att begränsa sig när det finns en given tidsram på 15 minuter.

Likvärdighet redan på ritbordet

"Att mäta likvärdighet i ett skolsystem är komplicerat." Så inleder Skolverket sin definition gällande likvärdig utbildning i grundskolan. Elevhälsoarbetets främsta uppgift, som jag ser det, är att kompensera för de skillnader som finns i våra klassrum. Det ska inte spela någon roll vilken ryggsäck du kommer med till skolan. Skolan ska stå rustad för att ta mot alla olikheter som finns. Det är en tydlig skyldighet vi som skola har.

Likvärdighet på fritidshemmen

I tisdags träffades några rektorer på Skolområde Väst i Karlstads kommun för att diskutera hur vi ska arbeta vidare med våra fritidshem. Med oss på mötet hade vi en representant från våra fritidshem. Eller rättare sagt fritidspedagogerna hade med sig sin rektor in i mötet. Fritidspedagogerna hade inför mötet pratat med kollegorna i sina arbetslag för att ta reda på vilka behov som finns i verksamheterna. Vi gick laget runt och detta var som lyftes:

Läslyftet

De flesta skolor runt om i Karlstad har fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt just nu. Det har även vi på Råtorp. Veronica har beskrivit hur hon arbetar med detta i vår Förberedelseklass i ett tidigare inlägg. Jag tänkte beskriva hur vi arbetar med detta på organisationsnivå på våra två skolor. Vi har valt att lägga stort fokus på likvärdigheten i detta års arbetsplan.

Elevhälsan och diskrimineringslagen

Från och med 1 januari 2017 är kravet på en formell Likabehandlingsplan borta. Vi inom skolan berörs inte nämnvärt av detta då Skollagen fastställer att det varje år ska upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. Det är i stort sett likställt med de skrivningar som finns i diskrimineringslagen med undantaget att diskrimineringslagen tydligt lyfter fram de olika diskrimineringsgrunderna.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Redan i november började förberedelseklassen att arbeta med temat vinter. Målet är att utveckla elevernas språkliga förmåga, parallellt med utvecklandet av kunskap inom olika ämnesområden. Vi startade upp arbetet genom att skapa en bild om vad julen innebär. Arbetet introducerades genom att se en film om vinterns högtider. Innehållet i filmen, har vi sedan arbetat med på många olika vis, allt för att skapa en så stor förförståelse för ämnet som möjligt. En ut av våra fördjupningsområden var att läsa och följa en instruktion.

Förskoleklassen och de fyra perspektiven

I Läroplanen finner ni de fyra övergripande perspektiven. Det är ett historiskt perspektiv, som bland annat kan hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för samtiden. Det är ett miljöperspektiv, som ger eleverna möjligheter att ta ansvar för vår miljö. Ett av perspektiven är det internationella, som kan ge eleverna en inblick i vår stora värld och ge dem förståelse för vår kulturella mångfald inom landet.

Rektors roll i elevhälsoarbetet

Skollagen är tydlig med vilka professioner som våra elever ska ha tillgång till när det gäller elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det står inget om att det ska finnas tillgång till rektor. Det nämns överhuvudtaget ingenting alls om rektor i skollagens skivning om elevhälsa. Har inte rektor en roll att spela i arbetet med elevhälsa? Jo, självklart har rektor det, men vi behöver bläddra i Lgr 11 för att få syn på denna roll.

Elevhälsoarbete åk 4

I vårt förra blogginlägg berättade vi om våra tankar inför att ta emot nya 4:or, en del i det var vårt brev som vi skickade hem under sommarlovet. Alla elever fick en varsin pusselbit som de sedan hade med till skolan vid höstterminens start. Pusselbitarna symboliserar alla elever i åk 4 och att alla behövs för att få ihop helheten. Vi skapade mixade grupper med elever från båda klasserna där alla elever fick lägga en varsin pusselbit. Pusslet växte fram allt eftersom fler grupper lagt dit sina bitar.

Förberedelseklassen på Råtorpsskolan

Flykten och rädslan av ovissheten är påtaglig i många av mina första elevmöten. Många av oss har suttit i tv-soffan och följt nyheterna, där tragiska händelser från Atlanten och Balkan visas upp. De elever som går på Råtorpsskolan har upplevt detta och det är minnen som de kommer att bära med sig för alltid. Det är viktigt att barn med liknande erfarenheter får rätt stödinsatser i skolan.

Jakten på "främst"

I skollagens 2 kap 25 § står följande mening att läsa: elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Meningen sätter sökljuset på många viktiga punkter. Jag funderar dock mest kring ordet främst. Vad betyder det egentligen att en elevhälsa främst ska vara något? Främst är ett ord som förpliktigar och pekar ut riktning. Det ordet ställer stora krav på oss som arbetar i elevhälsan.

Elevhälsoarbete i åk 4

I våras blev det klart att vi skulle ta emot två årskurs fyror till hösten, vi heter Sofia Tysklind Kling och Madeleine Norén.

Från att ha varit ämneslärare och undervisat i åk 4-6 fattade vi ett beslut om att enbart undervisa i åk 4. Vårt mål var att tidigt skapa en bra relation och trygghet för våra nya elever. Därför var vi redan tidigt på vårkanten ute i dåvarande klasserna för åk 3 och besökte eleverna.

Förberedelseklassen

Råtorpsskolan har sedan februari 2016 en förberedelseklass, FÖK. FÖK startade med 14 elever från Syrien, Irak och Afghanistan. Min roll i arbetet med nyanlända elever, är i första hand att utveckla det svenska språket och bygga upp det från grunden. De har mycket att lära sig, under sitt år i FÖK. De skall lära sig ett nytt alfabet med ny läsriktning och nya språkljud. De skall tillägna sig närmare 15 000 ord och kunna sätta dem i kontextuella sammanhang, samtidigt som de skall utveckla sina kunskaper inom de olika ämnena.

Erasmus+ del 2

Nu har vi varit i Grekland i snart en vecka. Vi har besökt skolor och trampat runt i Greklands kultur och historia. Det som slår mig är att kulturen och historien är så påtaglig. Den finns under varje fotsteg vi tagit under dessa dagar. Det är även slående hur stolta våra guider har varit över sitt kulturarv. Där tror jag att vi har mycket att lära. 

Erasmus+

Via Erasmus+ så har vi fått möjlighet att delta i en utbildning i Grekland. Totalt kommer vi åka tio personer från Råtorps skolor. Idag flyger första gänget iväg tillsammans med mig. Om en dryg månad åker andra gänget iväg tillsammans med specialpedagogen. Vår tanke är att elevhälsan och arbetslagen ska genomföra detta tillsammans. Vi ska delta i en kurs som heter The Effective School. Vår ambition är givetvis att lära nytt och att få bekräftelse, men viktigt är även att knyta kontakter med kollegor runt om i Europa. 

Alla resor har en start

I den här bloggen är det tänkt att du ska få ta del av hur vi arbetar med elevhälsa på Råtorps skolor. Jag tycker det är på sin plats att ge lite historik till varför vi gör som vi gör. Varför har vi det upplägg kring elevhälsa som vi har? Vad beror det på? Häng med på en resa som tar sin start i klasskonferenser via Skolinspektions föreläggande till tydlig systematik kring kartläggningar och uppföljningar.