Förväntningar och framtid

Vi har kommit halvvägs i läsningen av vår första modul inom Läslyftet. I vår grupp har vi alla varit mycket förväntansfulla över vad denna utbildning kan ge. Våra högt ställda förväntningar har dock inte infriats ännu. Vi har fått bekräftelse på sådant vi känt till sedan tidigare och vi har fått namn och begrepp att sätta på detta. Vi upplever dock att artiklarna väl ofta upprepar och kommer tillbaka till saker som tagits upp i tidigare moduler. För vår del är också dessa texter väl enkla och vi funderar över vilken den tänkte mottagaren är. Vi vill bli utmanade med nya begrepp och teorier men införandet av dessa går långsamt. Vi ser hellre att vi får läsa grundforskningen eller primärkällorna som refereras till i de artiklar vi läser. Det skulle bli mastigare texter att sätta sig in i, men vi skulle uppskatta den utmaningen.

Vår studietakt, den så kallade ”Åmålsmodellen”, går ut på att läsa kursen på halva tiden. Det är i sig skönt för det innebär att vi får tid att genomföra alla delar utan egentlig tidspress och flera skolor runt om i Sverige har valt att läsa i den takten. Å andra sidan kan vi se fördelar med att läsa i en högre takt, eftersom vi då kanske inte skulle uppfatta upprepningen på samma vis. Vi skulle i så fall avsluta hela modulen vid det här laget, istället för att som nu gå in i halvtid. Man ska inte förväxla detta med att vi inte uppskattar den möjlighet som Läslyftet för med sig. Vi för två gånger i månaden mycket goda pedagogiska samtal med ett tydligt fokus. Vi utgår med tydlighet från texterna och vad dessa innebär i den egna undervisningen vid våra samtal. Man skulle kunna tänka sig att frångå artikeltexterna och föra en lösare pedagogisk diskussion, men gruppen är mycket klar med att samtalen behöver bottna i och stå i relation till det texterna tar upp. Annars går hela poängen förlorad.

Samtalen ger konkreta tips, och konkretion är något vi efterfrågar. Den senaste artikeln inleder också en trio av kursdelar som ger mycket handfasta övningar att genomföra med eleverna och ett faktiskt material att använda i undervisningen. Först ut ges ett knippe lässtrategier att använda sig av redan innan man tar sig an själva läsningen. Johan L. Tønnesson talar om hur en lärare likt en dirigent kan leda arbetet med läsningen för att aktualisera bakgrundsförståelse och sammanhang genom en så kallad partituranalys. En annan lässtrategi utgörs av THIEVES-modellen som är framtagen av Adrienne Gear. I den ligger fokus på att avgöra vad som är viktigt i den text som ska läsas, innan man har läst den. Modellen fungerar som en hjälp för läsaren att som en (duktig) tjuv veta vad man letar efter och finna tag i det. Det man letar efter benämns på svenska Titel, Rubriker, Inledning, Första meningen i varje stycke, Visuellt material, Avslutning och Så vad kom du fram till? På sätt och vis läser man igenom texten sex-sju gånger innan man ens har läst alla ord. Denna modell kommer vi att använda i arbetet med våra elever.  

Läslyftet ger mycket. Vi har tankar om hur vi tror att det skulle kunna ge mer. Nu ligger det en period att praktiska utmaningar framför oss i form av en hoper lässtrategier och att implementera alla dem i undervisningen blir ett stort jobb. Framtiden ter sig intressant.