Vilka, och varför

Information är makt. Skolan är en i högsta grad informationstät institution, men vilken information är det egentligen eleverna får del av? Vems perspektiv möter de exempelvis i läroböckerna? Vilket urval har läraren gjort? Det är viktiga frågor som vi diskuterat under vår senaste lärträff. Men den viktigaste frågan i sammanhanget kanske ändå är: reflekterar eleverna alls över detta?

I skolan har vi lärare en jättelik makt att påverka unga människor – de utsagor vi presenterar eller läroböckernas texter ifrågasätts mycket sällan. Vi har självfallet lagt till rätta ett material som bearbetas och som vi kan prata kring. På internet är det inte på det sättet. Där hamnar inte sällan lösryckta utdrag från någon rapport eller nyhetsartikel på sociala medier och fortplantar sig till sanning innan man hinner snapchatta sin senaste regnbågspizza.

Skolinspektionen har sett brister i elevers källkritik och källvärdering, vilket är ett problem eftersom skolan som ett av sina viktigaste uppdrag har att fostra eleverna till delaktiga medborgare i ett demokratiskt samhälle. Det är det övergripande målet, och ett bra sådant, senast formulerat av Regeringens Demokratiutredning 2014. För att komma dithän behöver vi jobba med eleverna, och först av allt förvissa oss om att alla vet vad en källa innebär. Det är inte alltid en självklarhet har vi sett. Sedan behöver vi kunna visa på både nyttan och vikten av att kunna hitta källor och veta om de är något att ha. Källkritiken är en del, närmare bestämt en lässtrategi som möjliggör urval. Men källhantering innebär inte endast att granska texter. Det gäller också att veta vilka texter man kan använda. Och varför.

Karlbergselevernas självskattning på detta område är i och för sig ganska hög, men det finns en del saker att tänka på för oss. Bland annat vad eleverna lägger i begreppet källor som gör att de skattar sig högt? Internet svämmar naturligtvis över av källor. Så är det. Men det innebär inte att alla elever hittar bland dem. Tar vi det klassiska exemplet med att elever ska välja ut material till ett arbete, och sedan sovra bland stoffet, finner vi att de ofta stöter på problem. Man kan faktiskt påstå att det finns för många källor att välja på idag, som gör att det många gånger, paradoxalt nog, finns för att välja ut. Nätbaserade texter är skrivna över hela världen och vår egen förförståelse kring förhållanden i andra kulturer är långtifrån fulländad. Då blir svårare att till exempel hänga med i nyanser.

Att se med vilket syfte en text är producerad är inte heller enkelt alla gånger, men grundläggande om man ska kunna fatta korrekta beslut och bilda sig en egen uppfattning. Øistein Anmarkrud talar om tre förståelsestrategier för källvärdering, vilka tar upp avsändarens trovärdighet, hur källor inom texten underbygger den och hur innehållet framställs. Lärgruppens erfarenhet är att eleverna inte alla gånger har kunskap om innehållet i dessa strategier och därmed också har svårt att hitta källorna de behöver. Bibliotekets användbarhet behöver definitivt också uppvärderas. Alla tidskrifter, databaser och inte minst alla hyllmeter med böcker står ofta outnyttjade till förmån för Google.

Plagiat är ett annat problem inom skolvärlden som hänger ihop med källhantering i högsta grad, och något vi diskuterade i lärgruppen. Jag ska inte gå in på det vidare här, utan bara konstatera att det viktigaste är att grunderna verkligen finns där, att nöta källanvändning och påpeka vikten av det. Det är ju ändå på det viset man inom den akademiska världen skapar ny kunskap.