Vi är igång

Under vecka 35 hade gymnasiet sina första lärträffar och läslyftsarbetet är nu igång på bred front. Lärare har redan uttryckt sina positiva känslor av att äntligen ha fastlagd tid och en arena för de pedagogiska samtal man länge försökt finna utrymme för i sina scheman. Skolverket erbjuder många moduler att välja mellan, och på Karlbergsgymnasiet kör vi ett par olika under året. De flesta arbetar dock med en som heter ”Lässtrategier för ämnestexter”.

Min lärgrupp består av sju lärare med olika ämneskombinationer med en gemensam nämnare i och med språkämnen. Denna ämnesrepresentation kan diskuteras. Texter är av olika natur i olika ämnen och läses olika vilket med lätthet kan bredda diskussionerna. Att istället ha en gemensam språngbräda i likartade ämnen kan dock ge en sorts ömsesidighet i utgångsläget. Inom gruppen fungerar jag som lärledare, vilket innebär att jag ska leda samtalet, föra det framåt och utmana de övriga deltagarna. Just den utmanande delen vill jag nog utveckla ytterligare och kanske vara lite av en ”vänlig bråkstake”, något som Per Fagerström, samordnare för problembaserad skolutveckling vid Karlstads Universitet talar om.

Alla moduler är upplagda på åtta delar med fyra moment i varje. Arbetsgången upprepas från del till del och följer ett mönster där man först ska ta del av ett material, diskutera detta och skapa en aktivitet utifrån vad som tas upp under träffen. Aktiviteten genomförs sedan och följs upp i en ny, kortare träff. Vår moduls innehåll är framtaget av adjunkterna Zara Hedelin och Marie Wejrum vid Karlstads Universitet, vilka även har varit med och författat de akademiska texter som diskuteras. Den första delen heter ”Läskompetens och läsundervisning i alla ämnen” och känns i vissa stycken som en introducerande genomgång av saker som kommer tas upp senare.

Kärnan i den första delen kretsar kring begreppet textkompetens - vad som kan läggas i denna term och hur man ska förstå det. En läsare med utvecklad textkompetens har många olika strategier för att tillgodogöra sig en text, men framförallt en medvetenhet om att hen faktiskt har dessa strategier till hands. Stor vikt läggs vid den diversifiering som olika ämnestexter innebär och att lärare inom sina egna ämnen fungerar som ämnesläslärare. Det finns texter inom skolans alla ämnen och de kräver olika sätt att läsas, och det är läraren inom det aktuella ämnet som är expert, inte bara på ämnet i sig utan också på hur man ska läsa dessa texter. Läraren går före och visar, modellerar, hur en god läsare går till väga i arbetet med texten. Ämnesläsundervisningen blir på så vis explicit.

Tankar kring detta, och annat, har nu satt igång bland lärarna på skolan och kommer fyllas på, revideras, utvecklas och hoppa runt i alla möjliga riktningar under året. Det närmaste som väntar oss lärare är nu annars att pröva saker tillsammans med våra elever. Tanken är ju att både vi lärare och eleverna ska utveckla en större metaförståelse och textkompetens i slutändan och arbetet med eleverna kommer därför ske fortlöpande. Arbetet med oss själva sker förstås också hela tiden. Syftet med den här fortbildningen är att förändra hela undervisningskulturen i kommunen, men också den kultur som finns kring fortbildning. Vi förväntas skapa ny kunskap och se nya vägar framåt. Och det är i den riktningen jag vill gå.