”Vi måste skapa tid för det reflekterande samtalet”

Nästa person i vår intervjuserie är Catharina Tjernberg som är filosofie doktor och lektor i läs- och skrivutveckling. Catharinas forskningsintresse rör samspelet mellan teori och praktik i skolverksamheten. År 2013 disputerade hon vid Stockholms universitet med avhandlingen Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Catharina är legitimerad lärare, speciallärare och specialpedagog.

Den 26 april ska hon föreläsa för de lärare i Värmland som deltar i nätverken "Fortsatt stöd för handledare inom läslyftet" samt "SOL i Värmland", men redan nu kan vi ta del av hennes tankar kring undervisning och skolutveckling.

/Malin

Vad arbetar du mest med just nu?

Jag arbetar som lektor vid Karlstads universitet, institutionen för pedagogiska studier, och i Enköpings kommun. Det nära samarbetet mellan universitet och skolverksamhet skapar goda möjligheter att tydliggöra kopplingen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  

För närvarande arbetar jag med en longitudinell studie där jag följer lärare och elevers arbete med processinriktat skrivande under lågstadietiden. En central fråga är vilken betydelse lärarens undervisningsstrategier har för elevens lärande. Fokus ligger på mångfalds- och inkluderingsfrågor, kopplade till hur språk-, läsande och skrivande kan förstås som integrerade förmågor.  

Vid institutionen för pedagogiska studier Karlstads universitet är vi en forskargrupp som är intresserade av att närmare studera framgångsrika arbetssätt och metoder för elevers skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. Syftet är att bidra med kunskaper om vad som är framgångsfaktorer för att förebygga, identifiera och undanröja hinder i elevers skriv- och läslärande 

Jag deltar också i en forskningscirkel vid Uppsala universitet som handlar om nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. Forskningscirkeln initierades 2016 och är ett samarbete mellan Uppsala universitet och åtta uppländska kommuner. Syftet är att öka kunskapen om förutsättningar för deltagande och lärande för elever med svenska som andraspråk.  

Under 2017 arbetar jag också med modularbete för Skolverket. Jag är en av författarna som utvecklar den nya läslyftsmodulen: Tidig läs- och skrivundervisning (Grundskola 1–3). 

Vilka råd skulle du vilja ge till lärare som vill utveckla sin undervisning? 

Att utveckla sin undervisning är en ständigt pågående process. Något jag sett fungera i praktiken är kontextrelaterad fortbildning där innehållet kopplas till den egna praktiken och där lärarna känner sig delaktiga. Där knyts teori direkt till praktiken och blir på så sätt till förståelig och användbar kunskap. Det är alltså ett kontinuerligt arbete som sker ur ett inifrånperspektiv som leder till positiv utveckling av den pedagogiska verksamheten. Däremot har enstaka fortbildningssatsningar inte visat sig ge någon större effekt.  

I min forskning har jag sett betydelsen av kollegialt lärande och pedagogiska samtal. Läraren kan utveckla sin undervisning genom att undervisa, eller se en kollega undervisa, och reflektera över undervisningen. Det handlar om att lärare delar pedagogiska handlingar och samtalar om vad som gick bra, vad som misslyckades, och vad som kan utvecklas. De tar alltså del av varandras erfarenheter, uppmärksammar viktiga didaktiska frågor och är med i varandras klassrum. Olika kompetenser stimulerar till kreativa samtal och utmanar tänkandet i nya banor.  

I fortbildningssammanhang vill jag lyfta fram betydelsen av den forskningsanknutna dialogen. Att det finns tillgång till en person med fördjupade kunskaper som kan sätta ord på lärarnas pedagogiska handlingar och ställa de utmanande frågorna. Genom handlingsreflektion kan den tysta kunskapen kläs i ord och medvetandegöras. 

Vilka råd skulle du vilja ge till rektorer som vill utveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare? 

Den rektor som vill utveckla sitt arbete som pedagogisk ledare bör ha ett positivt fokus på skolan, och en vision som tydligt kan uttryckas. En viktig roll är att skapa ett positivt klimat och finna vägar till pedagogisk utveckling på skolan. Som rektor behöver man ha god kännedom om såväl lärarna som eleverna, och vara väl insatt i det pedagogiska arbetet. Därför behöver rektorn besöka klassrum och delta i pedagogiska samtal.   

På samma sätt som arbetet i klassrummet bygger på förtroendefulla relationer mellan lärare och elev och att läraren har tillit till elevens förmåga, behöver rektor ha tillit till lärarprofessionen. Varje lärare behöver bli sedd och hörd och få utvecklas utifrån var man befinner sig. Tillsammans med lärarna identifierar rektorn vilka fortbildningsbehov som finns på skolan och skapar möjligheter för differentierad fortbildning utifrån verksamhetens behov. Mitt råd till den rektor som vill utveckla sitt arbete är att organisera verksamheten väl och skapa förutsättningar för kollegialt lärande och reflekterande samtal.