Problemlösning i förskoleklass - Barn kan!

- Barn kan ofta så mycket mer än vad vi kanske tror. Många har redan tidigt ett abstrakt tänkande. De saknar bara verktygen för att visa upp det. Så säger Jorryt van Bommel under mitt besök hos henne på Karlstads universitet. Jorryt är lärarutbildare, forskare och har tillsammans med sin kollega Hanna Palmér och verksamma lärare ägnat en hel del tid till att titta på hur elever i förskoleklass griper sig an och lyckas med problemlösning i matematik. 

- Barnen har oftast inte lärt sig att skriva och läsa och många kan ännu inte räkna, så vi har tagit fram matematiska uppgifter inom till exempel sannolikhetslära och kombinatorik för att stimulera barnens problemlösningsförmåga, berättar Jorryt.

Tillsammans med lärare i åtta olika förskoleklasser har Jorryt och Hanna sedan reflekterat och diskuterat kring hur uppgifterna gått hem hos barnen - enskilt och i grupp, på olika prestationsnivåer. De uppgifter som visat sig fungera har de samlat i boken: Problemlösning som utgångspunkt - Matematikundervisning i förskoleklass.

Du kan bläddra i ett smakprov av boken här

På alla nivåer

Förutom att uppgifterna i boken inte kräver att eleverna kan något symbolspråk har de även utformats så att läraren snabbt ska kunna anpassa dem efter varje elevs förutsättningar och lärnivå. Materialet som behövs till uppgifterna är helt gratis eller iallafall billigt och finns redan på de allra flesta skolor. Materialet är till för att kunna konkretisera uppgifterna, det vill säga ge eleverna något i händerna för att titta på och undersöka med. 

Jorryt visar mig en uppgift från boken där eleverna ska använda ett tomt mjölkpaket, en röd tuss, en boll och en sax. Uppgiften går ut på att barnen ska lägga sakerna framför sig på samma sätt som de ligger på bilden eller bilderna. Svårigheten kan varieras genom att eleverna får se en eller flera vyer av sakerna på bilderna. I just den här uppgiften arbetar eleverna enbart i grupp, men i andra uppgifter kan eleverna få börja med att försöka lösa uppgiften på egen hand för att sedan diskutera sin lösning i grupp: Hur tänkte du? Hur har du kommit fram till en lösning? Har alla fått samma svar?

Från konkret till abstrakt tänkande

 - Att undervisa problemlösning i förskoleklass handlar en del om att leda eleverna från det konkreta till det abstrakta tänkandet. Detta genom väl utvalda uppgifter som ger träning i att strukturera information, dokumentera en process, få ämnesspecifika begrepp och resonera tillsammans, säger Jorryt. Det är också viktigt att läraren kan se var i utvecklingen från ett konkret till ett mer abstrakt tänkande som eleven befinner sig. Det abstrakta tänkandet kan finnas hos barnet, utan att detta syns i barnets sätt att dokumentera. Det är viktigt att inte forcera fram något i den processen. Går eleverna för fort fram är det lätt hänt att det börjar handla mer om själva dokumentationen än om problemlösningen. Och då har man tappat barnet för en tid, säger Jorryt. 

Digitalt läromedel

Jorryt har lett utvecklingen av två dataprogram med uppgifter i kombinatorik och 3Dgeometri. Programmen går att ladda ner på hemskärmen på en läsplatta eller dator och kan då köras utan internetuppkoppling. Det ena heter CombiBears. Här är frågan till eleverna: På hur många olika sätt kan du placera ut björnarna i soffan?  Det andra heter Kubus och tränar rumslig/spatial förmåga. Det gäller att se hur olika kuber är placerade på ett rutnät. Dataprogrammen hittar du här. Målgruppen är barn i förskoleklass och lågstadiet, men även en annan får klura lite för att placera ut fyra björnar på alla tänkbara sätt i soffan. 

Fortbildning

Under hösten kommer Jorryt att hålla föreläsningar med workshops i problemlösning i matematik för lärare i förskoleklass och grundskolan. Under de här tillfällena kommer deltagarna att få testa uppgifter och få möjlighet att fundera kring hur man snabbt kan förenkla eller fördjupa, så att uppgifterna passar för varje enskild elev. Man behöver få reflektera över hur man kan se var eleverna befinner sig i utvecklingen från ett konkret till ett abstrakt tänkande, så att man vet exakt vilken uppgift som leder barnet framåt, menar Jorryt.

Vi på Pedagog Värmland kommer att lägga ut information om anmälan efter hösten. Så håll ögonen öppna! 

Läs vidare!

Artiklar, uppsatser och läruppgifter som Jorryt har skrivit finns på hennes sida på kau.se. Du hittar sidan här

Text: Lisa Svensson, Pedagog Värmland