Pedagogik med kaffekopp i hand

Kerstin KohlströmKerstin Kohlström, frilansande konsult i fritidshemsfrågor, tidigare fritidspedagog och ordförande i ämnesrådet för fritidspedagogik i Lärarförbundet.

– Det krävs mycket pedagogiskt kunnande för att vara fritidspedagog, det kan man behöva påpeka ibland, säger Kerstin Kohlström. För i fritidshemmet syns det inte lika tydligt som i klassrummet att lärande pågår.

Så här kan det se ut när man tittar in på ett fritidshem:

Några barn bygger Kapla i ett hörn, några spelar spel, några bakar och några ser ut som om de är på väg att börja slåss. Och så ser man två fritidspedagoger som står med varsin kaffekopp och tittar på.

– Ska det behövas någon planering för det här, kan man fråga sig, säger Kerstin Kohlström. Det är väl inget lärande som pågår här? Men fritidspedagogerna skulle svara:

"De som är osams håller på att försöka lösa sin konflikt med ord, det har vi jobbat jättemycket med. De som bygger med Kapla - de jobbar med rymd och geometri och det är dessutom två som håller på att hitta fram till varandra, som inte har haft någon att leka med förut. De som bakar håller på med praktisk matte. Att vi står här i bakgrunden och iakttar aktiviteterna är för att vi ska kunna rycka in och stötta där det behövs."

Kerstin Kohlström har arbetat med fritidshem på olika sätt ända sedan hon var en av de första som gick ut som fritidspedagog från högskolan i Karlstad 1979. Hon har jobbat både på fristående fritidshem och integrerade i skolan. Hon har också arbetat som ordförande i Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagogik i 12 år. Nu frilansar hon med att stötta fritidspedagoger i att formulera sig runt sin verksamhet.

Pedagogiskt förhållningssätt

– I fritidshemmet handlar det mycket om att man har ett pedagogiskt förhållningssätt i det man gör, säger Kerstin Kohlström. Man kan göra saker på många olika sätt, men har jag ett pedagogiskt förhållningssätt är jag medveten om vad jag vill träna hos barnen när jag spelar spel eller pysslar tillsammans med dem.

– Som fritidspedagog behöver jag ställa mig frågorna: Vad behöver den här gruppen utveckla just nu? eller Vad behöver en individ i gruppen utveckla just nu, som jag kanske behöver hela gruppen till? Och vad säger våra styrdokument att vi ska jobba med?

Fritidsverksamheten styrs av skollagen och av läroplanen. Läroplanens första del, som handlar om värdegrunden, gäller i sin helhet för fritidshemmen. De övriga delarna av läroplanen ska tillämpas där det passar som stöd i lärandet och för att öka måluppfyllelsen. Det man inte kan tillämpa i fritidshemmen är till exempel det som rör betyg och bedömning.

Kerstin provocerade i Sunne

2013 fick Kerstin Kohlström en förfrågan från rektor Lenita Karlsson i Sunne om att komma och jobba med fritidsverksamheten där. Hon träffade fritidspedagogerna några gånger och jobbade framför allt med deras måldokument för fritidsverksamheten.

– Den viktigaste frågan när jag arbetade med Sunne var Varför? Varför man gör si eller så. Vad är det för lärande vi kommer åt då? Jag försöker vara rätt jobbig, och var nog väldigt provocerande ibland, när jag ifrågasatte allting i Sunne.

Inte en personalresurs för andra

– Jag tycker det är viktigt att ge fritidspedagogerna verktyg att formulera sin verksamhet utifrån vad styrdokumenten säger att fritidshemmen ska göra och utifrån sin pedagogik. För sig själva och även mot politiker och föräldrar. På många ställen i landet har fritidshemmen varit det som kommunen dragit ner på för att bekosta andra delar i skolan.

– Alltför ofta har fritidshemmet blivit en personalresurs för den övriga verksamheten. Fritidspedagoger får vikariera, vara assistent och extraresurs till andra lärargrupper och kan då ofta inte använda sina speciella kompetenser som fritidspedagoger. Det gör att de får svårt att hitta tid för den pedagogiska planeringen av fritidshemsverksamheten. Därför är det viktigt att kunna formulera sitt fritidspedagogiska uppdrag, för att kunna göra det tydligt för sig själva och andra.

Dokumentation viktigt på fritidshemmet

– Om man ska kunna jobba enligt skollagens krav på likvärdighet i utbildningen och kunna följa elevernas lärande och utveckling måste fritidspedagogerna dokumentera verksamheten för att själva kunna se vad som fungerar och vad som inte fungerar, säger Kerstin Kohlström. Och då räcker det inte med "Vi gjorde det här och barnen var glada". Den viktigaste frågan när man planerar pedagogiska aktiviteter är varför. Det gäller att vara medveten om sitt pedagogiska mål med aktiviteten för att det inte bara ska bli ett görande. Hur man tänker utvärdera behöver man också bestämma sig för redan när man planerar aktiviteten.

– Det jag har sett är att man dokumenterar vad man gör, men inte varför. Det finns ett stort görande på fritidshem, men det är inte alltid uttalat vilket lärande som sker.

För att kunna lära behöver barnen vara trygga

– Fritidspedagogiken har en stor möjlighet att hjälpa elever till lärande på ett annat sätt än övriga skolan. Förutom andra läroplansmål handlar mycket om kamratskapande, självkänsla, självförtroende och att känna att jag är en i gruppen. Det är viktiga grundläggande faktorer för att barnet ska kunna vara öppen för annat lärande. Och för de barn som inte har det så lätt i hemmiljön kan fritidshemmen kompensera en del genom att ge en stadga i tillvaron och visa att de duger som de är.

Styrdokument och resurser för att utveckla fritidshemmet