Läraren om dansmatte

– Det barnen får göra med kroppen kommer de lättare ihåg, säger Barbro Eriksson, lärare på Kvistbergsskolan i Sysslebäck, som har 40 års erfarenhet av att undervisa lågstadiebarn. 

Hennes klass genomförde förra året sex lektioner dansmatte tillsammans med Jenny Boström.  

– Det var konkret och bra.

Under sina år som lärare har Barbro sett många olika pedagogiska metoder komma och gå. Alla har hon inte applåderat. Men dansmatten vill hon gärna permanenta.  

– Nu är ju matte och idrott mina specialområden, sånt jag tycker är extra roligt, så det påverkar säkert, men rörelse är viktigt för alla barn. Att forma cirkel, triangel och kvadrat är övningar som barnen relaterat till i efterhand. Likaså skapades ökad förståelse för radie och diameter, berättar Barbro.  

– Även diagonalen var ett begrepp som satte sig i kroppen. Det är ju faktiskt många vuxna som inte har de här termerna helt klart för sig.

För att resultatet ska bli så bra som möjligt tycker hon att den lärare som undervisar barnen i matte också ska delta i danspedagogens pass.  

– Man behöver följa upp övningarna i klassrummet, prata om dem och kanske repetera vissa delar. Det tror jag är jätteviktigt. Barbro fotograferade en del under Jennys lektioner. Bilder på barnen och deras övningar på golvet satte hon sedan upp i klassrummet. När det körde ihop sig kring begrepp som area och fjärdedelar var det bra för vissa att ha bilder som påminde dem om hur de hade dansat.  

– Det man har gjort med kroppen är lättare att förstå. Och de som redan har förstått får det bekräftat.

Finns det andra ämnen som lämpar sig att göra med kroppen?  

– Absolut. Att lära sig bokstäver och ord till exempel. Barnen kan själva eller tillsammans med sina kamrater forma bokstäver med kroppen.

All rörelse är bra för inlärning. Det är Barbros erfarenhet.

Text: Helena Söderqvist

Foto: Øjvind Lund

Först skrivet för magasinet Kreativa skolan