12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev

Elev drömmer om matte

På varje skola finns det med stor sannolikhet minst ett par elever som är särbegåvade, det vill säga, har ovanligt hög förmåga att lära sig till exempel matematik. Men tvärtemot vad en kan tro har många av dem det ändå jobbigt i skolan. Ofta blir de inte stimulerade och utmanade utan blir kanske stökiga istället. Eller så gör de sig osynliga i skolan genom att tona ner sin begåvning för att passa in. Mycket är vunnet genom att uppmärksamma de här eleverna och bekräfta deras begåvning. Men det är inte alltid lätt att veta vilka de är, eftersom eleverna ofta underpresterar i skolan.

Här är 12 tecken på att du kan ha en särbegåvad elev

1. Eleven överraskar dig flera gånger med sin ovanliga förmåga inom något område.

2. Eleven kan verka uttråkad och rastlös.

3. Eleven dagdrömmer, eftersom den egna tankevärlden har större utmaningar än skolarbetet.

4. Eleven har svårt att arbeta med lätta arbetsuppgifter.

5. Eleven har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta den.

6. Eleven är extremt vetgirig och har frågor som kan verka provocerande.

7. Eleven ägnar sig åt sina intressen med sådan intensitet att omgivningen kan tycka att hen är nästan “besatt”.

8. Eleven kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa. Hen önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.

9. Eleven sysslar med annat än det hen borde göra i skolan, men klarar sig ändå.

10. Eleven kan försöka undvika nya aktiviteter (är perfektionist och tycker det är obehagligt att vara nybörjare inom ett område).

11. Eleven presterar under genomsnittet i klassen på grund av dålig motivation.

12. Eleven är mycket självkritisk.

Alla särbegåvade elever har inte alla de här kännetecknen, men har eleven några av dem är det värt att fundera på.

Inte tvingas repetera

En särbegåvad elev behöver, precis som alla elever, en undervisning som hjälper eleven att nå så långt som möjligt utfrån elevens förutsättningar. Det betyder att eleven kanske behöver arbeta med mer fördjupande uppgifter inom ämnet och inte tvingas repetera moment hen redan kan. Ibland kan det fungera bra för eleven att ha en mentor som är särskilt duktig inom ämnet, kanske någon utanför skolan.

Har för lätt för sig

David Sjöö är 1-3-lärare på Stodeneskolan i Karlstad och skriver en handlingsplan för särbegåvade elever i matematik på uppdrag av Karlstads kommun. Planen tas fram i SKL:s regi tillsammans med sex andra kommuner i Sverige och kommer att börja användas i Karlstad under hösten. Han berättar att särbegåvade elever ibland har så lätt för sig de första åren i skolan att de får problem när skolarbetet gradvis blir mer krävande. De eleverna behöver stöd för att lära sig studieteknik och att klara av att inte kunna allt direkt.

Någon som ser

Elisabet Mellroth, matematik-lärare på Älvkullegymnasiet i Karlstad, forskar i matematikdidaktik på Karlstads universitet. Hon är en av de sakkunniga i utformandet av handlingsplanen för särbegåvade elever och hoppas att planen kan leda till att kunskapen om särbegåvade barn och deras behov blir mer allmän på skolor i Sverige.

- De särbegåvade elever som fått en bra skolgång har oftast haft någon lärare eller mentor som sett dem och bekräftat dem, och gett dem uppgifter på rätt nivå, säger Elisabet Mellroth. Att ha särbegåvade elever kräver en ödmjukhet av läraren. Eleven kan ofta mer än läraren och kan ibland uppfattas som provocerande eller som att hen inte bryr sig om skolan. Det är inte säkert att det funkar socialt mot de andra eleverna eller mot läraren.

David Sjöö och Elisabet Mellroth
David Sjöö, lärare/utvecklingspedagog Stodeneskolan och Elisabet Mellroth, lärare Älvkullegymnasiet och licentiand vid Karlstads universitet.

Hittar oväntade sätt att lösa uppgiften

Matematik är ett av de ämnen det forskats om i samband med särbegåvning. Det är ämnet som den kommande handlingsplanen handlar om och det är i samband med matematik som Elisabet Mellroth mött särbegåvade elever.

- De här barnen tänker snabbare och mer komplext och har behov av matematikundervisning som tar fasta på det, säger Elisabet Mellroth. De kan snabbt tillämpa nya saker de lär sig och behöver ofta inte repetera. Till exempel är problem med öppna lösningar bra för de här barnen, eftersom de ofta hittar andra sätt att lösa uppgiften än vad läraren tänkt sig. Det är inte alls säkert att de presterar bra på traditionella prov där lösningen ska redovisas på ett speciellt sätt. Det är lättare att lista ut vilka de är genom att variera arbetsmetoder och testmetoder. Att använda matematisk kreativitet sägs till exempel vara särskilt stimulerande för särbegåvade elever.

Verkade strunta i matten

Elisabet berättar om en lärare som hade en elev som alltid satt med pannan i händerna på mattelektionerna. Läraren trodde att det här var en elev som helt struntade i undervisningen. Men när det blev prov lämnade hen in väldigt avancerade lösningar på uppgifterna. Läraren bad rektorn om resurser att få sitta extra med den eleven en gång varannan vecka och hjälpte hen att läsa en universitetskurs. Eleven ville inte utmärka sig genom att tenta av matematiken, men fick ta med sig sina tusensidiga böcker om till exempel relativitetsteorin och läsa i dem på lektionerna.

Eleven berättade att de här lektionerna var otroligt viktiga. "Det räddade mitt liv. Äntligen blev jag undervisad på min nivå, för första gången, efter 10 år i skolan”.

Bakgrund särskilt begåvade elever

Särbegåvade barn är ett relativt okänt begrepp i Sverige i jämförelse med många andra länder där de jobbar mer medvetet med området. Andra benämningar som används är särskilt begåvade barn, gifted children, giftedness, elever med talanger och elever med särskilda förmågor. Beroende på definition uppskattas 2% - 20% av eleverna vara särbegåvade.

Här kan du läsa mer om särbegåvade elever

En fortsättning på och komplettering av artikeln kan du hitta här